lördag 31 maj 2014

Etik och moral

Alla religioner säger åt människan vad som är rätt och vad som är fel, jag tror även att det är moraliska och etiska brott som har skapat religionen för att användas som "lagar". Om du gör fel så hamnar du i helvetet, men om du gör rätt så kommer du till paradiset och Gud ser allt du gör så uppför dig rätt. Samma sak kan vi se i våra moderna lagar, gör du fel hamnar du i fängelset, men om du gör rätt så kommer du leva lyckligt och Polisen ser allt du gör så uppför dig rätt. Religion skapades helt enkelt för att säga vad som är rätt och fel på en tid där folk behövde det.

Vad är etik?

Etik kan delas upp i fyra kategorier:
- Regeletik: "Handlingen är god om den följer en etisk regel". Fokuset ligger på själva handlingen. T.e.x. att stjäla är fel.
- Måletik: "En handling är god om konsekvenserna blir goda". Fokuset ligger på resultatet. T.e.x. att döda för att försvara sin familj.
- Viljeetik: "Min handling är god om min avsikt är god - jag menar väl". Fokus ligger på åsikten. T.e.x. att vilja hjälpa andra, även om man inte lyckas.
- Dygdetik: "Alltid hitta gyllene medel-vägen". Fokuset är på balansen, ingen överdrift på lågt eller högt. T.e.x. man ska inte vara för snål eller för slösaktig, man ska vara i mitten.

Men moralitet är inte bara en mänsklig egenskap, även djur gör moraliska handlingar:

Youtube - Video   - Väldigt intressant!

Sam Tabibzadeh

Religion och vetenskap

Ämnet religion mot vetenskap har alltid fascinerat mig. Jag har själv bytt sida i denna debatt flera gånger under de senaste åren. Från att läsa The God Delusion av Dawkins och argumentera starkt emot religion till att försöka försvara den religösa logiken. Men eftersom jag är uppväxt i ett samhälle och under en tid där naturvetenskapen är godkänd så kan jag säga att jag just nu befinner mig på vetenskapens sida. Jag tror på evolutionen, vetenskapliga teorier om vad som är "sanning" och att mänskligheten inte behöver religion för att utvecklas från denna punkt. Jag ser mig själv som en ateist.

Under hela den mänskliga historian har religion krockat med vetenskapliga framgångar; från Ibn Sina's medicinska utvecklingar till Copernicus astronomiska fynd. Jag tror inte att religion och vetenskap kan gå hand i hand, inte om man följer religionen bokstavligt i alla fall. Enligt bibeln har Gud skapat oss för sex till tio tusen år sedan, när motargument med biologiska bevis kommer så försvarar kristendomen sig med argumentet att Gud har lagt dinosaurie skeletten under jorden för att förvirra oss. Det finns självklart olika syn på vetenskapen inom olika religioner, olika inriktning och även för individen men de religösa ledarna vägrar evolvera.

Ett annat argument från religionen är att ateismen har bildat sin egen religion, där man dyrkar vetenskapen. Motargumentet från bl.a. Dawkins är att vetenskapen inte har någon ledare att följa, att varje enskild människa kan införa något nytt och förbättra vetenskapen och att det inte finns någon ultimat sanning eftersom nya teorier dyker upp hela tiden.

Att de flesta av vetenskapsmän trodde på Gud förr i tiden bevisar att religion och vetenskap går hand i hand är inget giltigt argument heller enligt mig. De som var präster eller studerade teologi var de enda som kunde få respekt och tillgångar för att forska vidare, därför anslöt sig vetenskapsmän till religionen eftersom det var den enda dörren till eliten. Vi kan se detta med bl.a Ibn Sina och Darwin.

Idag lever vi i en tid där man kan lägga religionen åt sidan och ändå få många svar på svåra frågor, självklart kan vetenskapen, i nuläget, inte svara på "livets" frågor som t.e.x. "Varför finns vi?" och kanske aldrig kommer att ge ett svar på denna fråga men det är ingen anledning att vända sig till magi som en flygande åsna med människo huvud som fraktar profeten till molnen eller en gammal mäktig skäggig gubbe som dömer över allt vi gör.




fredag 30 maj 2014

Religion och sex

  • hur ser man på förhållandet mellan könen?


Islam

Båda parterna i äktenskapet behöver inte vara positiva till att ha barn. T.ex: Om kvinnan vill ha barn men inte mannen, måste mannen gå med på det.
En man får gifta sig med många kvinnor men bara om han behandlar dem lika (lika mycket kärlek och uppmärksamhet). Det är omöjligt att behandla sina fruar lika enligt koranen, därför är endast en rekommenderad.
Mannen har ansvaret att ta hand om ekonomin i familjen.

Buddhism

Enligt buddismen är män och kvinnor jämställda. Alla ska följa de fem etiska övningarna på samma sätt. Män och kvinnor ska visa varandra respekt och göra allt får att behålla ett lyckligt familjeliv. Enligt Buddha har män och kvinnor lika rättigheter och skyldigheter och båda könen kan ta sig till Nirvana (dock inte enligt theravada). Men kvinnor kan inte bli munkar.

Judendomen

Män och kvinnor har samma värde inom judendomen, men olika religiösa uppgifter och förordningar. Män har fler religiösa plikter, och i kyrkan under gudstjänst är män och kvinnor uppdelade. Kvinnans uppgift är att ansvara för hemmet och barnen.
Andra skillnader mellan könen är att judiska män skall vara omskurna, och inom den ortodoxa judendomen bör en gift kvinna täcka håret.

Hinduism

Hinduismen är den enda världsreligionen där det finns kvinnliga gudar. I vissa skrifter nämns bara kvinnan i förhållande till mannen, som en dotter eller en fru t.ex. Men kvinnor är ofta viktiga i det religiösa livet. Det är kvinnor som ska utföra många av de vardagliga riterna i hemmet och det finns speciella riter för bara kvinnor.

Kristendomen

I kristendomen finns det från väldigt konservativa värderingar kring hur man och kvinna ska förhålla sig till varandra till Svenska kyrkan med acceptans för olika sätt att leva - t.ex. genom att viga homosexuella par. Men även i Sverige finns givetvis kristna som har en mer konservativ - och Svenska kyrkans medlemmar och präster är inte överens. 

Redan i bibeln så har kvinnan en relativt negativ roll- Evas olydnad gentemot Gud, och hennes sätt att övertala även Adam att svika Gud förtroende. Kvinnan har en underordnad roll - vilket såklart speglar det samhälle den uppstod i. Men det finns också forskning som menar att de första kristna församlingarna, åtminstone till en början, präglades av jämställdhet mellan könen, och att kvinnorna här tilläts ta en större plats än i övriga samhället. Enbart den protestantiska kristendomen tillåter kvinnliga präster - och alla protestanter är inte nöjda med detta.


  • hur ser man på sexuellt umgänge?

Islam

Oralsex är inte rekommenderat inom islam; enligt Koranen så ska munnen användas för att recitera koranen och man menar att könsorganen är orena.
Enligt Islam är den mänskliga sexualitet helig snarare än syndfull. Detta bekräftats genom den äktenskapliga förbindelsen mellan man och kvinna, som under normala omständigheter kan sätta nytt liv till världen.

Buddhism

Man får inte ha sex med en person som är förlovad eller gift med en annan person, eller med en minderårig person. Huvudsyftet är att man inte ska skada andra med sin sexualitet. Sex utanför äktenskap är inte accepterat och munkar måste avstå helt från sex.

Judendomen

Synen på sex inom judendomen är väldigt olika. Ortodoxa judar följer alla lagar inom religionen och enligt judendomen är den sexuella akten något som hör till äktenskapet och äktenskapet är heligt inom judendomen. I det moderna samhället som vi lever i idag har det skapats en tolerans inför sex innan äktenskapet eftersom man vet att det förekommer. Det beror helt enkelt på hur troende man är.

Hinduism

Man får inte ha sex innan äktenskap och sex är något heligt. Men sex brukar vara ett öppet ämne inom hinduismen.

Kristendomen

Kristendomen är den religion som har haft den mest komplicerade relationen till sex av de fem världsreligionerna. I katolicismen så är det nästan helt förbjudet att ha sex, enda gången det är tillåtet är om man har syftet att skaffa barn och detta måste då ske inom äktenskap.
Onani är helt förbjudet.

 
  • hur ser man på homosexualitet?

Islam

Homosexualitet inom islam är enligt koranen förbjudet men det står inget om transexualitet, vilket medför att transexualitet är lagligt i många islamska länder där homosexualitet är förbjuden, t.ex Iran. I Iran betalar staten dessutom hälften av kostnaderna för könsbytet.
Liberala muslimer anser att det inte någonstans i koranen finns ett förbjud mot homosexualitet. ”Man kan inte vara muslim och homofob”.

Buddhism


Judendomen


Homosexualitet har blivit mer accepterat i samhället idag och även inom den moderna judendomen. Men enligt skrifterna är det förbjudet med homosexuella förhållanden. Ortodoxa judar har en mer negativ syn på homosexualitet medans liberala och konservativa judar har utvecklat en tolerans för homosexualitet.

Hinduism

I vedakulturen(ursprunget av Hinduismen) fanns det ett tredje kön, det var de homosexuella som var majoriteten av detta tredje kön. Kama Sutra anser att relationer mellan homosexuella är ganska naturligt.

Kristendomen

Det är främst inom en del av de protestantiska kyrkorna i väst som man öppnat upp för en accepterande hållning till homosexuell kärlek - men alla är inte överens. Inte heller i Sverige. Många präster vill inte viga homosexuella. I de ortodoxa och katolska inriktningarna är det mer strängt.

  • får man ha flera sexpartners?

Islam

En man får gifta sig med många kvinnor men bara om han behandlar dem lika (lika mycket kärlek och uppmärksamhet). Det är omöjligt att behandla sina fruar lika enligt koranen, därför är endast en rekommenderad.

Buddhism

Enligt buddhismen så får man inte skada någon varken fysiskt eller psykiskt. Därför är polygami etiskt tillåtet om alla inblandade är överens om det. Annars inte eftersom någon då blir skadad.

Judendomen

Nej, sex är tillåtet bara inom äktenskap och polygami är förbjudet. Se Kristendomen

Hinduism

Det är inte tillåtet med polygami. Se Judendomen

Kristendomen

Nej. Se Hinduism

  • hur ser man på preventivmedel och abort?

Islam

Det är okej att utföra abort om inte fostret har blivit äldre 120 dagar bortsett från att fortsatt graviditet skulle vara skadligt från kvinnan. Enligt en annan källa är abort helt och hållet förbjudet.

Buddhism

Inom buddhismen finns det ingen klar syn på abort, utan omständigheterna avgör. Det talas inte om ”tillåtet” eller ”otillåtet” utan om ”gynnsamma” och ”ogynnsamma” handlingar – varje människa måste förstå vilka följder handlingarna medför och att allt vi gör påverkar vår karma. Synen varierar mellan de olika inriktningarna.

Judendomen

Det är helt fel att använda abort som försenat preventivmedel. Ett preventivmedel får inte hindra mannens säd som kondomen men kondomen får användas för att förhindra aids och andra könssjukdomar. Det preventivmedlet som är tillåtet är p-piller.

Hinduism

Abort är ganska vanligt i Indien men ställningen till abort varierar.

Kristendomen

Preventivmedel och abort är förbjudet enligt katolicismen,  även om man börjat omvärdera kondomens nytta; den skyddar ju även mot smittspridning.
När det gäller protestantiska kyrkor är man tillåtande när det gäller preventivmedel, men när det gäller abort är inställningen oftast tydligt negativ. Inom EU försöker nu grupper av abortmotståndare att föra upp frågan på dagordningen, trots att man bestämt att varje land enskilt ska besluta om dessa frågor. I USA finns "ja-till-livet"-grupper som går så långt i sin strävan att totalförbjuda abort, att man t.o.m. ägnar sig åt terror (bombhot mot abortkliniker) och mord (på läkare som utför aborter).

  • hur ser man på skilsmässa?

Islam

Man har rätt att skilja sig från ett äktenskap.

Buddhism
 
Det är okej om båda partnerna vill, men lite svårare om en vill.

Judendomen

Ja man får skilja sig men det betraktas som en tragisk sista utväg. Men innan man skiljer sig så ska paret har prövat allt för att kunna fixa deras äktenskap. Det är en jobbig process att skilja sig inom judendomen.

Hinduism

Som judendomen är det en sista utväg.

Kristendomen

Inget önskvärt, men tillåtet inom ortodoxa och protestantismen. katolska kyrkan säger nej dock.





Sam Tabibzadeh

Intervju med en Buddhist

Jag och Karl Ekdahl intervjuade Rungaroon, en buddhist.



Islam


Islam är världens näst största religion med 1,5 anhängare, det är den ”nyaste” av världsreligionerna och uppstod för ungefär 1400 år sedan. Muslimer betraktar inte Muhammed som grundaren av islam, utan som en återskapare av Abrahams, Moses och Jesus ursprungliga religion.

År 610 kom Gabriel ner till Mohammed i en vision och sa till honom att han skulle bli en profet. Mohammed sa till folket att erkänna Gud(Allah) som sin skapare och dyrka med respekt. Polyteismen kritiserades hårt. Han varnade för efter döden, där människorna kommer stå till svars inför Gud och antingen hamna i helvetet eller paradiset.

Mohammed mötte hårt motstånd i Mekka och år 622 flydde han med sina anhängare till Medina. Denna emigration kallas för ”hijra”, och är starten för den islamiska tideräkningen.

Karta över Islam i världen procentuellt.

Det finns totalt 1,5 miljarder muslimer i världen. De flesta, 62%, lever i Asien. Den största muslimska befolkningen i ett land är i Indonesien, en sekulär nation hem till 12,7% av världens muslimer, följt av Pakistan (11,0%), Indien (10,9%) och Bangladesh (9,2%).
Det finns även signifikanta antal muslimer i Mellan-östern, Afrika och Europa.


Den viktigaste skriften inom Islam är Koranen, man kan jämföra den med Kristendomens bibel. 
Koranen består av profeten Muhammeds uppenbarelser och innehåller Allahs budskap, nedsänt till Muhammed genom ärkeängeln Gabriel.
I Koranen finner man förutom de regler som ska gälla för islam som religion även hur man ska leva som muslim. Här finns konkreta krav som att tala sanning, vara försonlig, förlåta och ge allmosor. Andra krav är till exempel förbud mot att man dricker alkoholhaltiga drycker, äter fläsk- och griskött samt spelar slump eller pengar-spel.

Hadith(Khabar för shiiter) är den nerskrivna islamiska tradition som utgår profeten Mohammeds sätt att leva som förebild samt hans handlingar och ord i olika situationer – det vill säga vad Muhammed sagt, gjort eller accepterat att någon i hans närhet sagt och gjort. Det finns 6 Hadith som Sunnier tror på och 3 som Shiiter följer.


Det finns två stora inriktningar inom Islam - Sunni och Shia.
Splittringen mellan sunni- och shiamuslimer uppstod när profeten Muhammed dog år 632. Sunnier menade att den mest kompetente av profetens anhängare skulle vara deras överhuvud, medan shiiterna ville att den positionen skulle gå i arv till Muhammeds kusin och svärson Ali.
Idag är bara cirka 15 procent av världens muslimer är shia. Resten är sunni. Shia är dock i majoritet i Iran, Irak och Azerbajdzjan.


Islam har fem pelare som varje muslim ska utföra:
- Trosbekännelsen
- Bönen
- Skatten
- Fastan
- Vallfärden

Den viktigaste byggnaden inom Islam är moskén. Där går man för att be, utföra riter och traditioner.

Mekka är islams heligaste stad, profeten Muhammeds föddes där. Endast muslimer har tillträde till staden. Det är hit vallfärden sker och den kallas Hajj. 

Imamen är den som leder bönen i moskén, om en muslim har en fråga om koranen eller Hadith ås kan imamen kontaktas för att få svar.

Några viktiga högtider:

Ramadan - en av islams fem pelare. Man ska fasta(äter bara efter solnedgång) i en månad för att leva som de fattiga, för att få mer medlidande. Man ska även motstå från sex och rökning. Sjuka, äldre, barn och personer som har yrken som t.e.x. läkare kan undvika ramadan.

Fredagsbönen - den enda dagen under veckan där bönen är obligatorisk(bara för män) och folk samlas i moskén.

Ashura Tasua - man sörjer att Hosein dog genom parader, teatraliska föreställningar och samlingar i släkt och vänner.








Sam Tabibzadeh

Kristendomen


Kristendomen var i början en liten sekt ur judendomen som senare blev större och större och beräknas nu vara världens största religion.

Kristendomen uppstod i Israel/Palestina för cirka 2000 år sedan. Romarna hade tagit över landet och det judiska folket väntade på att en god härskare skulle komma och befria dem - Jesus, en människa sänd från Gud.

Jesus föddes i Betlehem efter att Gabriel, en ängel berättat för Maria och Josef att de skulle få ett barn vars far var Gud. När Jesus blev vuxen så började han förespråkade fred och kärleksbudskap. Jesus vandrade omkring och spred Gudsbudskapet tillsammans med sina tolv lärjungar. Han predikade, botade sjuka och hjälpte fattiga. Men Jesus hade många fiender och blev förråd av Judas, en av sina lärjungar. Jesus korsfästes till slut och dog. Sedan uppstod han igen efter tre dagar för att prata med sina lärjungar.


Kristendomen har 2,2 miljoner anhängare och är världens största religion. Det största antalet kristna finns i Europa, Nord och Syd-Amerika samt i södra delarna av Afrika. 

De tre största inriktningarna är:
Katolsk: Världens största kyrka och har mer än 1,2 miljarder anhängare, påven är högst upp, centrumet är Vatican i Rom, tillåter inges skilsmässor eller preventivmedel, präster ska leva i celibat, helgon är väldig viktiga. Finns i Frankrike, USA, Brasilien etc…
Ortodox: Har ingen ultimat ledare, kvinnliga präster är inte tillåtna och präster bör vara gifta men inte biskopar, skilsmässor är accepterade, målningar och kristen konst är viktig. Finns i Ryssland, Grekland, Ethiopien etc…
Protestant: Luther införde denna inriktning efter protestationer mot kyrkans makt under början av 1500 talet, inga ledare, det viktiga är tron och kärleken till gud. Finns i Sverige, Tyskland, England etc…

Kristendomen är monoteistisk, det vill säga att den bara innehåller en gud. Samtidigt som det bara finns en gud så existerar treenigheten. Den består av Fadern, Sonen och Den heliga Ande. Gud är på ett sätt alla dessa tre ting.


Kristendomens heliga bok är Bibeln, den består av Gamla och Nya testamentet, den gamla är detsamma som judiska Torah.
Det nya testamentet består av de fyra evangelierna: Matteus, Markus, Lukas och Johannes, som berättar om Jesu liv samt Paulus brev, men även uppenbarelseboken som berättar om framtiden.

Kyrkan är byggnaden man ska till för att be eller dopas, även andra riter utövas där.
Sen finns det många pilgrimskyrkor att besöka för en kristen runt världen t.e.x. St. Peters kyrkan.

Viktiga högtider finns det många av. De största som firas i hela världen är jul, påsk och pingstdagen. Men även advent, nyårsdagen, annandag pingst, skärtorsdagen och midsommardagen.

Kristendomen består även av 10 budord:

1. Jag är Herren, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

2. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himmelen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem.

3. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn.

4. Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete.

5. Hedra din far och din mor.

6. Du skall inte mörda.

7. Du skall inte begå äktenskapsbrott.

8. Du skall inte stjäla.

9. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

10. Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som





Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nya_Testamentet



Sam Tabibzadeh

Buddhismen

Buddismen 

Buddhismen, som tillhör en av världsreligionerna, kommer från hinduismen någon gång mellan 600 – 420 före vår tideräkning men skiljer sig på flera punkter. De tror t.e.x. inte på det hinduiska kastsystemet och inte heller på att endast prästerna kan nå befrielsen från återfödelse. Ingen skapargud dyrkas i Buddhismen men istället en person som hette Buddha(även kallad Siddharta Gautama). Siddharta föddes i Nepal och växte upp som en prins där hans far hade tagit bort allt negativt med livet och gav honom allt han önskade sig. Det var vanligt att man blev spådd på den tiden så under hand barndom så fick hans pappa beskedet att Siddharta skulle antigen bli en stor spirituell ledare eller en mäktig furste.
Siddharta börjar så småningom förstå att han lever ett lyx liv och blir nyfiken på livet utanför.
Där upplevde han andra människors lidande och död och upptäcker även sitt medlidande. Han bestämde sig för att finna lösningen och stoppa all lidande, respektive död. Meditationen hjälpte honom på hans väg.
Religionen “buddhism” är baserad på allt han lärde sig under sin resa.

Idag är buddhismen majoritetsreligion i nästan hela Sydostasien samt i Mongoliet, Tibet och i andra centralasiatiska områden som kontrolleras av Kina och i Sri Lanka. 

De fyra ädla sanningarna i Buddhismen:

 Sanningen om lidandet. Allt liv bär med sig lidande, till och med under de mest glädjefyllda stunderna, för vi vet att de kommer ta slut.

 Sanningen om lidandets orsak. Det som får oss att lida är begäret efter mer. Vi är avundsjuka på varandra, vi missförstår varandra, vi jämför oss med varandra och nöjer oss aldrig. Vår livstörst vill bara ha mer och mer.

 Sanningen om lidandets upphävande. Genom att släcka sitt begär så kan man stoppa lidandet.

 Sanningen om vägen till lidandets upphävde. Genom att följa den åttafaldiga vägen kan man bli av med sitt lidande.

Den åttafaldiga vägen i Buddhismen:

 1. Rätt kunskap – att acceptera de fyra ädla sanningarna och karma.

2. Rätt beslut – undvika våld och visa välvilja mot allt.

3. Rätt tal – undvika lögner och onödigt prat.

4. Rätt handlande – inte döda, inte stjäla, inte begå äktenskapsbrott.

5. Rätt levnadssätt– undvika yrken som kommer i konflikt med punkt fyra, t.ex. vapenhandlare.

6. Rätt strävan – rena och lugna sinnet.

7. Rätt tänkande – vara uppmärksam och ha självkontroll.

8. Rätt koncentration (meditation) – hjälper att visa medlidande.


Gudstron
Buddhismen nekar inte existensen av gudar, däremot anser de att de inte har så stor betydelse för att uppnå nirvana. Allt hänger på individen och dess levnadssätt.

Målet är att bryta sig ur återfödelsens kretslopp (samsara) och nå nirvana. Nirvana innebär en fullkomlig frihet från hat och begär. Man är upplyst, man har nått insikt. Medan hinduerna tror på själavandring – att människan återföds efter döden – är buddhisterna ”an-atman”, alltså de tror inte på själavandring.

Viktiga skrifter
De tre heligaste skrifterna inom buddhismen kallas Tripitaka och är samlade i tre kategorier. Den första samlingen består av saker som Siddharta Gautama lär ha sagt, den andra innehåller levnadsregler och den tredje är den buddistiska läran.

Inriktningar
Det finns tre stora inriktningar inom buddhismen:
Theravada: Den äldsta typen av Buddhism, endast munkar kan nå irvana, tror att Buddha är en människa och lärare. Finns i Thailand, Burma, Sri Lanka etc…
Mahayana: Buddha är en Gud, en människa kan komma tillbaka efter nirvana, alla kan nå nirvana. Finns i Japan, Kina, Korea, Vietnam etc…
Lamaism: Blandades med tibetansk och mongoliskt folklig tro, använder sig av formler, tror på att buddha föds om och om igen, dyrkar Dalai Lama. Finns i Tibet, Mongoliet och Bhutan.
Zenbuddhism: En inriktning av Mahayana, kampsport är viktigt, respekt till läraren är viktig och målet är att nå en förståelse av livet. Finns i Japan.


Stupa är en viktig byggnad inom Buddhismen, den symboliserar Buddhas lära och den höga spetsen motsvarar nirvana. Annars så brukar varje buddhistisk familj ha en altare hemma där de ber, Buddha brukar vara avbildat som en staty eller målning på altaren.Tron utövas även i buddhistiska tempel. En viktig vallfärdsort är Bodh Gaya, dit vallfärdar många buddhister. Det sägs att Buddha nådde upplysning där.


Högtider
De flesta buddhistiska högtider firas aningen vid fullmåne eller nymåne och har någon form av samband till Buddhas liv.
Vesakfesten - Man firar Buddhas födelsedag. Vanligt att man tänder mycket ljus.
Asalha puja – firas i juli. Ett annat namn för högtiden är dharmadagen eftersom högtiden handlar om Buddhas lära.  
  
Munkar och nunnor är viktiga inom buddhismen. De har många regler att följa, bland annat så får de inte sova i en bred säng (bekvämlighet), pryda sig (fåfänga), inte ta emot pengar, äta efter klockan tolv på dagen och ägna sig åt nöjen som exempelvis dans och musik. De får knappt heller äga något, utöver två klädnader, en tiggarskål, en rakkniv, en vattensil, en nål och ett bälte av tyg. De är högt värderade av andra buddhister eftersom de anses ha kommit mycket närmare nirvana än alla andra och buddhister skänker ofta mat till dem i utbyte mot en välsignelse. Det är en religiös plikt.

Källor:



Sam Tabibzadeh

söndag 20 april 2014

Judendomen


     Judendomen uppstod för ungefär 4000 år sedan. Abraham hade två söner, en med sin fru fick som hette Isak, och en annan med en egyptisk tjänstekvinna som hette Ismael. Från Isak och hans son Jakob kommer det judiska folket.
För ungefär 3200 år sedan var judarna slavar i Egypten, men en dag kom en man som hette Moses, han var en profet och Gud hade valt det judiska folket för att bli befriade ur slaveriet. Han grundade judendomen.
Mose befriade de och förde dem till det förlovade landet - Israel.
Zoroastrismen, en religion som uppstod många tusen år sedan i nutidens Iran, den första monoteistiska religionen, påverkade starkt judendomen.

Judar finns idag överallt i världen, totala judiska befolkningen är runt 16 millioner. 
Efter andra världskrigen så begärde judarna ett land för att leva och kunna praktisera sin tro i fred, med hjälp av Europa så lyckades de ockupera Palestina och ta över deras land, argumentet var att judarna kommer därifrån så de har rätten att ha ett land där. Än idag är det krig mellan Palestina och Israel för landet och frågan om Israels ockupation är fortfarande väldig kontroversiell i västvärlden.
De flesta är i Israel(ca. 5 millioner) och USA(6 millioner), men det finns även många i Frankrike(500.000) och Ryssland(ca. 700.000). Denna utspridning av judar kallas för "judiska diaspora".




Inom judendomen finns det många olika riktningar, några av de är:
Ortodox jude: De är väldigt konservatisms och följer Torah samt de andra heliga böckerna punktligt.
Reformjude: Följer lite mer moderna tankar och de påstår att man ska anpassa judendomen till nutidens samhälle.
Konservatism judendom: Mellan reform och ortodox jude.

Judar tror att de är det utvalda folket, som ett särskilt folk. Judendomen är även en monoteistisk religion(tror på en gud). Judar är inte bara en religion utan ett folk. Om man är född i en judisk familj så är man jude även om man inte tror på gud och är icke-religiös. Man kan också konvertera till judendomen och då tillhör man det judiska folket, men judarna kommer försöka övertala dig att inte konvertera eftersom det inte är en missionerade religion som kristendomen och islam.

De judiska heliga böckerna är b.l.a.:
Tanakh: Judarnas bibel som är gamla testamentet i bibeln.
Torah: Grunden för judisk tro och ingår i Tanakh. Detsamma som de fem moseböckerna.
Talmud: Största efter-bibliska boken som har 20 000 sidor.
Shema: Två första orden i en passage i Torah.
Det finns även 39 andra olika heliga skrifter i Judendomen.
Det finns 613 regler inom judendomen, tolkat efter heliga böckerna, den absolut viktigaste är att följa bönen.

En rabbin är en judisk förkunnare och lärare, själva ordet betyder mästare på hebreiska(judiska språket). Rabbiner leder folk igenom gudstjänsten och andra judiska riter och traditioner. Från och med 1970- talet så började kvinnor också få tillträde till yrke, dock är kvinnliga rabbinerna inte accepterade av alla i religionen.

En synagoga är det som är judarnas "kyrka", de går dit för att be till gud, genomföra olika riter och traditioner, ställa frågor till rabbinen etc... En synagoga kan byggas i alla möjliga storlekar och det finns 5 i Sverige. Den största skillnaden mellan ortodoxa synagogor och reformsynagogor är att i reformsynagogor sitter männen och kvinnorna tillsammans när de gör gudstjänsten, men i ortodoxa synagogor sitter kvinnorna bakom en skärm och eller på en läktare.

Judiska riter och högtider:

Sabbat: Den judiska vilodagen från fredag till lördag.
Pesach: Judisk högtid anledningen är uttåget ur Egypten. Firas vid påsk.
Jom kippur: En helg på 10 dagar efter nyår.
Rosh Hashana: Judism nyår. Firas någonstans i September-Oktober.
Bar Mitsva: Högtiden för en pojke som når 13 års ålder och på samma tid myndighetsåldern i religionen.
Berit Mila: Omskärelsen i den judiska tron på den åttonde dagen efter födelsen.
Mezuza och tefillin: Två heliga texter som varje jude har hemma.
Kosher: Maten och rituella objekt som är tillåtna. För att äta t.ex. djur kött så måste djuret bli dödat på ett viss sätt eller förbudet att äta griskött.

söndag 23 februari 2014

Hinduiska religioner.

    Ordet "hindu" kommer från persiska som står för "sindhu" alltså Indusfloden som togs upp av grekerna och betyder indier. Perserna införde order "hindu" för att skilja sig från de. Man vet inte exakt hur långt tillbaka i tiden hinduismen går men forskare antar att det sträcker sig 3500 år tillbaka.

    Hinduism är inte en enda religion men många små religioner med samma grund som finns i Indien så det mer korrekta termen är hinduiska religioner.
Cirka 80% av hinduister är vaishnaviter, den inriktningen som är närmast monoteistisk tro(en gud) medan de andra 20% tror på många eller ingen gud. Hinduismen har runt 1 miljard anhängare och de flesta finns i Indien, Nepal och Bangladesh, men det finns även hinduiska länder i Afrika och Syd-Amerika som t.ex Guyana och Mauritius.


År 1966 bestämde högsta domstolen i Indien att hinduism skulle definieras enligt dessa punkter:

- Vedaskrifterna är den främsta religiösa och filosofiska makten 
- En acceptans utav andra religioner och trosuppfattningar, då sanningen kan vara rikt nyanserad
- Ett cykliskt världsförlopp med en tro på återfödelse
- Att man kan nå frälsning på flera olika sätt
- En hindu kan be till många olika gudar eller ingen gud alls
- Att hinduismen inte står bunden till en bestämd filosofisk åskådning


De flesta hinduer är överens om att målet är att bli med gud och slippa återfödas till något annat på denna jord, och då att nå mokhsa.
Den viktigaste skriften inom hinduismen är Veda skriften som är uppdelat i fyra delar: Rigveda, Yajurveda, Samavade och Atharvaveda.
Det finns också olika hinduiska byggnader och monument som t.ex. den hinduiska tempeln där folk kan gå till för att be, det finns dessutom hinduiska idoler som kan föreställa en gud eller en stor krigare. Hinduierna brukar besöka olika tempel för att be, offra mat och gåvor till guden/gudarna. 

En rit som hinduerna brukar göra är Kumbh Mela, det är en viktig vallfärd som skrev fyra gånger under en tolvårsperiod där människor samlas för att befrias från åter-födelsen. Holi är en annan högtid där hinduerna firar livets återkomst genom att ha en stor färgfest där folk kastar färgpulver på varandra. 
Yoga och meditation är också väldigt viktiga i hinduismen och detta görs för att man ska lättare nå en "andlig" insikt.

Det finns många olika riktningar inom hinduismen men de allra största är Shaivism(dyrkar guden Shiva), Vaishnavism(närmast monoteistisk religionen, dyrkar Vishnu) och Shaktism(gudinnan Shakti eller Mehadevi dyrkas).

Ett viktigt begrepp inom hinduismen är Karma som betyder att om man gör goda gärningen i denna liv så kommer man att återfödas till något bättre.
Samsara är ett begrepp som betyder att världen, precis som människan och djuren, återuppfödds och går under om och om igen.
Själen(som kallas för atman) är som en fristående del av världssjälen(brahman). Befrielsen från återfödelsen innebär att atman förenas med brahman, som vattendroppen med havet, enligt många hinduer.



Hinduismen brukar också associeras med ett kastsystem. Detta kastväsende påverkar ännu det indiska samhället, trots att det officiellt är avskaffat år 1950 och är förbjudet i indisk lag. Man föds in i sin kast, gifter sig i sin kast och stannar där igenom hela livet. Olika jobb förknippas med olika kast, de fyra huvudgrupperna är präster, krigare, bönder och tjänare. Det finns även de som är utanför systemet, de kastlösa. Präster bemöts med stor respekt och de kastlösa sköter bland annat sophanteringen. Detta anses inte som en orättvisa men de tror att den kast man tillhör beror bara på vilken karma man fått i sitt tidigare liv.

Etik och moral är väldigt viktigt inom hinduismen genom t.ex. olika matregler, kon är helig inom hinduismen och det anses syndigt att äta eller skada en ko eftersom den ligger högre än människan, det finaste är om man är vegetarian. Ett annat exempel på moralisk och etisk regel är ahisma som betyder icke-våld.

Avslutningsvis så är hinduismen en av de få religoner i världen som har kvinnliga gudar, även om männen är i majoritet.
Några riktningar inom hinduismen dyrkar även lingam och yoni idoler. Lingam det manliga könens symbol(utav Shiva som även är fruktbarhetens gud) och representerar livets eviga förnyelse. Yoni är det kvinnliga könets symbol. Historiskt sätt har kvinnan en väldigt låg status inom hinduismen och det förekommer bland annat änkebränning, abort av flickfoster och arrangerade äktenskap. Eftersom föräldrar är äldre och därmed har mer livserfarenhet anses de veta bättre om vem som är en lämplig partner för sitt barn.

Definitioner av religion

   Vad betyder religion? Det finns oerhört många religioner i våran värld, från de största religionerna som kristendomen och islam till lite mindre som zoroastrism och taoism. Alla har olika definitioner av tro och religion. Det första man kommer att tänka på är Gud, en mäktig och övernaturlig kraft som har skapat oss, de flesta av religionerna har en eller flera Gudar och det brukar vara det viktigaste i en religion. Men det kan givetvis finnas religioner där Gud inte har förekommit som t.ex. Buddismen eller några sekter i Shintoism där det inte är en allsmäktig Gud som har skapat världen. Alla religionerna innehåller tro, riter, traditioner, moraliska och etiska regler för hur man ska leva sitt liv på det bästa sättet.

    Men religion är inget som alla människor följer, majoriteten av världsbefolkningen brukar se sig själva som teister(tron på gud), ateister(icke-tron på gud) eller agnostiker(icke-tron på gud men öppen för förändring om bevis kommer). Svenskar är inom den andra gruppen, alltså ateismen, runt 85% av oss tror inte på någon gud, men detta är väldigt annorlunda när man jämför med andra länder där religionen är viktigt för majoriteten av befolkningen.

   Fördelarna och nackdelarna för religion i allmänhet brukar variera kraftigt efter vem man frågar, men generellt sätt så ger religion en känsla av gemenskap som man kan se i t.ex. kyrkan inom kristendomen eller vid bönetimmen inom islam. Fördelarna kan t.ex. vara att man inte behöver ta ansvar för allting som man gör, Gud finns för att hjälpa med att bära på ansvaret, eller att döden inte är slutet av livet. Nackdelarna är att man lägger bort vetenskapen och ser de heliga böckerna som fakta böcker och följer ord efter ord vad som står i dem, detta kan leda till att man tänker på ett sätt som inte är anpassat till vårt samhälle under våran tid eftersom böckerna är skriva några tusen år sedan. En annan negativ punkt med religion är att man försöker konvertera de andra så att de följer min religion, eftersom min religion är den enda som är rätt och självklart så leder detta till krig på grund av religionen.

   Att vara religiöst öppen är att man tror på en religion men inte på ett extremt sätt, man kanske inte följer alla religionens regler och riter. Religion har inte då prioritet för människan. Motsatsen är att vara religiöst stängd, det betyder att man är väldigt religös och följer varje ord som står i boken och är inte öppen för en diskussion om sin religion.

Källa: Wikipedia

fredag 14 februari 2014

Religion för mig

Vad är religion för mig?


    Jag börjar med min och mina föräldrars bakgrund eftersom jag anser att det har en stor inflytande på vad jag tycker om religion. Mina föräldrar är invandrare från Iran som kom till Sverige under 80-talet, min pappa är uppvuxen med en religös mor och en mer sekulariserad far, han själv gjorde aldrig religionen till den största prioriteten i sitt liv från skillnad till sin mor. Min mamma däremot blev tillsagd från hennes barndom att hon bör ha slöja på sig när hon går ut, att hon ska be till gud flera gånger varje dag och följa de islamiska principerna, men även om hon levde i en värld där religion var normen så kände hon lite skepticism för islam redan i hennes tonår. Allt förändrades efter revolutionen 1979, den iranska Shahen blev störtad av det iranska folket, anledningarna var att han hade blivit placerad där av USA för att gynna deras intresse om bl.a. olja och handel, dessutom var han en grym diktator som inte respekterade hans egna folk. 1979 kom Khomeini i makt, en mullah som gjorde om Iran till en Islamisk Stat och införde nya lagar med koranen som grund, detta ledde till att alla blev tvingade att följa de islamiska reglerna annars skulle de bestraffas enligt lagen.
    Min mamma studerade i universitet när hon bestämde sig för att lägga islam åt sidan, hon såg personer bli piskade på grund av att man bl.a. såg deras hår, avrättning av män som hade en viss sexuell orientering, skolor blev uppdelade i två delar efter kön på elever och hon fick till och med en varning av universitet för att hon ”ler” för mycket. Det var samma situation med min pappa och alla andra unga som levde på den tiden i Iran.
    Jag själv blev uppvuxen i en miljö utan religion, mina föräldrar berättade om de olika religionerna i världen utan att påtvinga mig någon tro, jag har aldrig var bunden till en viss religion i mitt liv och har aldrig varit med om det här stora spirituella känslan som religösa personer påstår uppleva, inte heller känner jag någon behöv av att ha en eller flera gudar att tro på eftersom jag anser att vi lever i en tid där naturkunskap, mänsklig moralitet, logik och förnuft räcker för att svara på de frågorna jag har. Även om de stora livsfrågorna som ”varför finns vi?” bara har blivit svarade av religion så ser jag det som för simpelt, jag nöjer mig helt enkelt inte med att läsa svaret i en bok och acceptera det som fakta p.g.a. att en person har skrivit ner det 2000 år sedan. Dessutom finns problemet med att inte veta vilken religion som är den rätta, om jag skulle vara född i Iran så kanske jag skulle ha varit muslim och trott på det till 100%, om jag skulle varit från Ryssland då skulle jag ha varit en orthodox kristen som dyrkar kyrkan och jesus, samma sak med varje religion, bara för att jag är född som kristen, muslim, buddhist eller jude så betyder inte det att min religion är rätt och alla de andra är fel. Så hur vet jag vilken är rätt?
    Det är en av de många anledningarna som leder till att jag väljer ateismen framför teismen. Jag kommer ta upp mycket mer om hur jag ser på religion och spiritualitet i framtiden på denna blog så ta en titt då och då så kanske ni hittar något intressant!



Sam Tabibzadeh